Effektiv rengöring med CIP (Clean In Place)

När man producerar livsmedel är föroreningar (smuts) en stor utmaning. Smuts i form av produktrester består av många olika komponenter och om processen innefattar värmning eller kylning är det än mer utmanande att rengöra anläggningen. De flesta livsmedelsanläggningar måste rengöras på plats, mellan produktionscykler. Den här typen av rengöring kallas Clean in place och förkortas ofta CIP.

Blir inte anläggningen helt ren kan mikrobiell tillväxt uppstå, mikroorganismer som till exempel bakterier och svampar. För att säkerställa att man undviker mikrobiell tillväxt och att hanteringen av livsmedlet är säker och håller hög kvalitet behöver man rengöra och desinficera utrustningen kontinuerligt.

Rengöringens fyra faktorer
När man rengör anläggningar för produktion av livsmedel finns det några faktorer som påverkar resultatet. Dessa faktorer är mekanisk bearbetning, temperatur, kemisk koncentration samt tid. Hur de här faktorerna samverkar och påverkar rengöringsprocesser visas i en modell som kallas Sinners cirkel.

Mekanisk bearbetning kan till exempel vara högtrycksspolning eller borstning, kemisk koncentration som påverkar kemikaliernas förmåga att lösa upp smuts. Temperaturen vid rengöringen är viktig eftersom smuts både löses upp lättare och enklare kan avlägsnas från ytor om temperaturen är högre. Hur lång tid rengöringsprocessen pågår påverkar också resultatet.

Faktorerna samverkar
De fyra faktorerna fungerar som tårtbitar i en cirkel. Om en av dem minskas, (om man exempelvis inte kan använda kemikalier) måste en eller flera av de övriga ökas för att uppnå samma resultat, (exempelvis mer mekanisk bearbetning under längre tid). När alla dessa 4 faktorer är uppfyllda kan man garantera en kvalitetssäker livsmedelsproduktion. Det är dessutom lika viktigt att kontinuerligt följa upp diskresultaten och hålla utrustningen i gott skick genom ett bra underhåll.

Nedanstående checklista är en bra väg till ett gott rengöringsresultat för livmedelsanläggningar.

1. Urspolning med kallt vatten. Det här avlägsnar stora partiklar och produktrester så att de inte stoppar upp, täpper igen och försämrar rengöringen. Det gör också att den kemiska lösningen kommer närmare ytorna som måste bli rena.
2. Urspolning med varmt vatten. Smuts har olika egenskaper i olika temperaturer. I högre temperaturer löser den upp sig lättare och den släpper lättare från de ytor som ska bli rena. Temperaturen är särskilt viktig när det gäller intorkade produktrester och mikrobiologiska rester. Förenklat kan man säga att ju högre temperatur man använder, desto snabbare går processen.
3. Kemdisk. När den synliga smutsen är avlägsnad från anläggningen får den kemiska lösningen bäst förutsättning att göra sitt jobb. Den tränger in bakom och löser upp den osynliga biofilm av produktrester som finns kvar efter urspolningarna.
4. Urspolning med varmt vatten. Det här steget avlägsnar de upplösta produktresterna som fortfarande kan finnas finns kvar i anläggningen. Här försvinner även rester av den kemiska lösningen. Temperaturen och vattentrycket är avgörande för hur kort tid detta ska fortgå.
5. Urspolning med kallt vatten. Detta kyler ner anläggningen och tar även bort de allra sista resterna av den kemiska lösningen. Nedkylningen är viktig eftersom varma ytor drar till sig fukt från omkringliggande ytor som ännu inte är rengjorda vilket kan kontaminera den nyss rengjorda ytan. Det skulle innebära risk för mikrobiologisk tillväxt.
6. Desinfektionerande kemdisk. Det sista steget säkerställer att utrustningen är steril. Desinfektionsmedel gör att mikrobiologisk tillväxt får svårt att starta.

Kemikalier
Rengöringskemikalier säkerställer att smuts och produktrester löses upp och kan spolas ur. Inom livsmedelsbranschen finns många olika substanser och kombinationer. Utan kemikalier
kommer man helt enkelt inte åt vissa bakterier. Anaeroba och aeroba bakterier finns överallt och har god förmåga att hitta ytor att sätta sig på.

Inom livsmedelshantering och CIP krävs det att man använder alkaliska kemlösningar för att lösa upp organiskt material. Ickeorganiskt material kan enkelt avlägsnas med vatten, men
organiska rester kräver en koncentration av alkaliska eller klorbaserade kemikalier.

Generellt förespråkas lutbaserade kemikalier. Lut är alkaliskt och har bra egenskaper för att lösa upp produktrester. Däremot kan lut istället ha svårt att avlägsna smak och lukt på
insidan av anläggningar. Desinficeringsmedel med skumbaserad kem kan användas direkt på anläggningens utvändiga ytor men når oftast inte insidan av rör och andra besvärliga ställen.

Det är viktigt att välja rätt desinfektionskemikalie. Det är viktigt att välja rätt kem utifrån vilket material som finns i utrustningen. Packningar och andra maskindelar påverkas på olika sätt av olika kemikalier. Exempelvis kan klor ge upphov till korrosion även på visa typer av rostfritt stål. Många faktorer påverkar valet och ett gott råd är att samråda med leverantören av kemikalierna.

Vill du veta mer om hur vi på Qestio kan hjälpa dig att analysera vilken besparingspotential som finns i din produktionsanläggning och stötta dig i att genomföra de förändringar som
behövs – kontakta oss.